Framtidsångest
Jag sitter uppe sent och borde egentligen sova då jag ska på möte hos arbetsförmedlingen imorgon. Men, det jag känner för att skriva av mig om har visserligen lite med det att göra.
Jag får sån ångest över att jag inte vet vad jag vill göra med mitt liv. Tog studenten för mer än två månader sedan nu, och jag har inte lyckats få komma på en arbetsintervju än. Visserligen är väl inte antalet jobb som jag sökt enormt, men åtminstone ett tjugotal under den här tiden som jag varit ledig.
Jag är en såndär människa som blir lat av att bara sitta hemma och jag är rädd att om jag inte får tag på en sysselsättning snart så kommer jag inte orka jobba alls liksom.
Ibland önskar jag att jag hade lärt mig någonting, såsom typ kunna spela ett instrument bra (spelade gitarr under sex år men övade inte och utvecklades därför inte heller) eller teckna, så hade jag iallafall haft någonting att göra. Det enda jag kan och är hyfsat bra på är att skriva, men det går helt värdelöst just nu då all min inspiration fick vingar och flög ut genom fönstret för länge sedan och har varit spålöst försvunnen sedan dess. Suck. (Jag önskar jag hade mer självdisciplin.)
Inte heller har jag bestämt mig för vad jag vill plugga vidare inom, då det finns fruktansvärt mycket saker som intresserar mig. Jag skulle kunna tänka mig att bli makeup-artist, arkeolog, historiker, språkvetare, litteraturvetare, författare osv. Jag kan helt enkelt inte bestämma mig, och det var därför jag kände att jag behövde ta paus från studierna ett tag för att ta reda på vilken väg jag vill ta i livet.
Dessutom orkar jag inte riktigt bo kvar hemma och hoppas kunna få tag på en lägenhet någonstans, men naturligtvis kan jag omöjligt få en lägenhet utan jobb.
Jag orkar inte...
God natt
Kommentarer
Trackback