Property of Sanna

Spelas just nu i hörlurarna: Seremedy - RICOCHET

 

Sitter uppe såhär igen en kväll (morgon om man nu ska vara petig) och som vanligt sitter jag med funderingar om allt och ingenting.

 

Just nu känner jag att jag behöver förändring i mitt liv. Seriöst, mitt liv är så jävla enformigt så det inte är klokt. Grejen är just att jag inte vet vad jag borde göra. Mitt liv har bestått av samma rutiner i flera år och jag har tröttnat.

 

För det första känner jag ett behöv av att träffa nya människor. Men då ligger problemet i det som jag skrivit tidigare här i bloggen, att jag inte klarar av att umgås med främmande människor, utan helt enkelt inte vet hur jag ska bete mig. Detta leder i sin tur till att jag sitter hemma och får ångest över att inte träffa folk. Jaja, helsnurrigt.

 

För det andra vill jag gärna göra några förändringar med mig själv. Jag har väl aldrig egentligen haft någon speciell klädstil (förutom när jag var wemo i åttan) utan tar för det mesta bara på mig det jag känner för för dagen. Jag skulle så gärna vilja hitta min egen stil, ett sätt att uttryck mig på. Visa vem jag är. Men där ligger andra problemet. Jag vet precis vilken sorts kläder jag gillar, men jag har helt enkelt inte råd (eller ja, det handlar väl mest om prioritering) att hålla mig till en stil. Jag köper kläder på rea eller när jag behöver. Kanske borde man försöka börja spara ihop en summa på ett speciellt konto där man bestämmer att allt ska gå till en uppdatering av garderoben?

 

Jag vill också göra något nytt med håret, men vet inte riktigt vad. Efter det korkade beslutet jag gjorde för fem år sedan när jag klippte av det mesta av mitt långa hår för att bli "emo"  så har det tagit fruktansvärt lång tid för mig att få håret hyfsat långt igen, så jag är inte särskilt peppad på att klippa det mer än i topparna. Jag har dock inte plattat mitt hår på väldigt länge, förutom då jag testade häromdagen, och jag gillade resultatet ganska bra faktiskt. Det är en fördel, för då kan jag själv välja det jag känner för för dagen, självsvall eller rakt.

 

Och ja, den största förändringen jag känner behov av är att få ett jobb. Det är så mycket som hänger på det. Eftersom att jag inte längre får studiebidrag och fortfarande bor hemma så behöver jag pengarna, och vill gärna kunna betala lite hemma med. Sedan så orkar jag helt enkelt inte sitta hemma i soffan och lata mig hela dagarna, jag måste komma ut och få någonting vettig gjort.

 

Sista grejen är körkortet. Jag har hållt på och kört privat ungefär ett år med ina föräldrar, men har nu också börjat ta körlektioner. Körningen går förvånansvärt bra, till allas förvåning (om vi säger så att jag kraschade min moppe tre gånger av tio körningar kanske ni förstår lite bättre) och det känns också för mig själv som att det går väldigt bra. Men då kommer vi till det där med min självdisciplin, som under hela skoltiden visade sig vara värdelös. Tyvärr går det inte att få något körkort utan att plugga, och jag är sämst på att plugga.

 

Mitt liv är fucked up... Känner mig som en loser. Speciellt när jag ser alla andra personers perfekta jävla liv.

 

God natt!